de små lediga stunderna.🌿

Jag jobbar mest hela tiden, men här nedanför ser är det bilder på vad jag gjort mina små lediga stunder, erkänner att de mest består av att gosa med Melvin som varit hos oss hela veckan, men också lite family time, en picknick med Tyra och sådär. Nu har jag 17 timmar jobb framför mig, sen är jag ledig i 4 dagar!!!! Och ingen är mer lycklig än jag, som jag längtat efter lite ledighet. Imorgon efter jobbet kör jag till Sattajärvi, och får äntligen träffa alla fina saknade, och vara på sommarmöte!!!! WOHO, så fint efter två jobbhelger!!
 

Livets bästa dygn.🎈

I tisdags åkte vi några tjejer från tre olika håll till Pajala för att fira vår Rosi som fyllde 18 år. Vi överraskade henne och lyckades, hon grät så mycket så man blev osäker på om hon ens ville ha oss där haha. MEn det ville hon nog för det dygnet blev såsåså bra och jag älskar mitt liv såsåså mycket när jag är med dom här tjejerna. Jag tror jag tycker om dom för mycket för mitt eget bästa, för hjärtat bara svämmar över när jag ska berätta om något vi gjort eller om hur bra jag trivs med dom, för de går som inte och beskriva. Dessa tjejer får mig att må så bra och jag är så evigt tacksam att jag fått bli deras vän, jag är så otroligt stolt att kalla dom mina vänner och vill bara skryta om dom till allt och alla!!! Ja, kortfattat jag tycker om dom massormassor. Iallafall, dygnet i Pajala spenderades med dem, först hade vi en litet myskalas i kåtan vid Stora Bron, sen var det utebastu, husvagnsmys, mys, deeptalk, skratt, tårar, nocco å kladdkaka i sängen, gapskratt, regnsmatter och svettigtklibbigt sovande alldeles sammaflätade allihop. Ni hör ju bara, bästa och mysigaste dynget. Och jag vet att min blogg bara kryllar av bilder på dom här tjejerna, men vad gör det när dom är världens finaste tjejer??? 


GAAHHH när jag kollar igenom bilderna blir jag sådär otroligt glad och får tusen knivhugg i hjärtat för att det är en vecka (!!!) kvar tills vi ses igen!!!! Jo jag längtar. 

överlevnad

Då var fredagen på min jobbhelg avklarad, kanske man tar sig igenom två dagar till ändå, fast det kändes så omöjligt efter fem, sex helger av att bara leva livet. Men jobba bör man, annars dör man, nästan iallafall. I veckan kom Mikaela till mig på en inte ens 24 timmars visit, vi hade inte träffats på över 5 veckor och det var så fint att ha henne här!!! Det var nog hon som fyllde på mitt energiförråd ytterligare efter helgen, så tack för det, nu tar jag mig nog igenom helgen. 
Upp